Verkar inte så för min del. Känns mest som samma gamla elände upprepar sig. Problem med studielån igen pga missad tenta, vet inte alls hur vårterminen kommer se ut för mig. En person dyker fortfarande upp i mina drömmar om natten och plågar mig även i mina tankar under dagen. Detta ex, varför kan han inte bara försvinna från mitt liv? Ju längre tiden går och jag inte hört från honom, desto mer återkommer han i drömmarna. Hur får jag det att sluta? Kanske har min hjärna uppfattat att jag kommer leva ensam resten av mitt liv och fokuserar därför på den som betytt mest för mig. Not helping. Han är utom räckhåll.

Fast jag kan ju säga att efter att ha läst den underbara boken Jane Eyre så har jag stora förhoppningar om min förmodligen icke existerande framtida kärlek, och icke existerande är den nog mycket just därför också. En riktig karl som mr rochester i den boken är precis my kind of man. Som inte existerar. Otur för mig. Det var ett himla tjat om det manliga släktet, nog med det.

Julen har förflutit och på onsdag är det nyårsafton. Imorgon beger jag mig till sundsvall där jag ska möta mina vänner och fortsätta i bil mot småland. Kommer bli en väldigt lång resa, men det kommer bli roligt när vi väl är där. Nyårslöfte? Att ta reda på om det verkligen går att radera minnen som de gör i eternal sunshine of the spotless mind.