Jag är inte gjord för såna saker som forsränning. Ja, jag kanske är en mes. Jag kanske får sluta kalla mig själv för jämtländsk viking, ve och fasa. Visst genomförde jag det hela, men det var riktigt nära att jag hoppade av mitt i. Det var så kallt att jag inte kan hitta ord för att beskriva det. Jag har aldrig frusit så mycket i hela mitt liv och det är ingen överdrift. Halvvägs genom färden kunde jag inte längre känna mina fötter. Jag tog inte det som ett bra tecken. Men i flotten kom jag igen och den här gången paddlade jag på som en galning för att få upp värmen. Det lyckades inte. Det bästa med hela den dagen var att få gå iland, ta på sig torra kläder och sätta sig i en varm bil. Det var heller inte dumt att beställa mat från pizzerian och sitta med härliga tjejkompisar och prata och samla energi. Pricken över i:et blev en lång het dusch, som ändå inte lyckades tina upp mig helt och hållet. Jag var verkligen frusen ända in i benmärgen.

Lite öl, en trevlig förfest och lite dans fick avsluta kvällen och det var en slagen hjältinna? som väl hemma slocknade som ett ljus. En väldigt lång men väldigt trevlig dag allt som allt. Tittar på listan.. forsränning, check. Nu behöver jag inte göra det nåt mer.